Jag sålde mitt blod för ett ytligt samvete och en femtiolapp. Vinden var isande kall, från nordväst kom den. Valet av cykel var mer ett utslag av ungdomlig (?) dumhet och fattigdom än ett genomtänkt vapen mot de fettceller som alltmer barrikaderar sig på min överkropp.
5 deciliter blod saknades, backen vid Kampen visade sig vara pinan som fortsatte pina mig när snålblåsten över Växjösjön täcktes bort av de höga husen. När backen var som tyngst och tanken så förhärdad som det bara är möjligt i världens tryggaste land såg jag honom. Jag såg Freddy Borg. Jag såg ljuset, framtiden och ett par ögon med glöd i.
Om det verkligen var Freddy Borg jag mötte kommer jag förmodligen aldrig att få reda på. Det har egentligen ingen betydelse. I min unika förnimmelse var det Freddy Borg, det räcker för att tända ett hopp hos mig. Ett hopp om en framtid där spelare med potential väljer att forma sin framtid i Östers IF från Växjö. En framtid där Jevgenij Kouznetsov som chefstränare kan utveckla sina adepter genom kunskap, krav och förtroende.
Tack Conny. Tack Jörgen. Tack Curt. Nu fick vi den bäst lämpade.
För övrigt heter inte alla i Tord Tord. Det kanske är tur det?
För övrigt hoppas jag att Daniel Petersson och Rasmus Rydén blir klara denna veckan.
För övrigt hoppas jag också att Schenka pratar om Prigodas Axel i Moheda.
För övrigt hatar jag ordvitsar, ibland hatar jag mig själv.
För övrigt använder fotbollssupportrar orden pajas och hatar alldeles för mycket.
För övrigt hade trion Schenka, Kuno och Divan kanske varit en kock för mycket.
För övrigt hade förmodligen samarbetet mellan Conny K och Schenka blivit, hmmm, komplext.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar