Natten mellan lördag och söndag var helvetiskt tung. Söndagen var tyngre, måndagen tyngst. Veckan har på något vis varit ett Vansbrosim i havregrynsgröt. Vad är det som håller på att hända?
Jag har valt samma väg som många andra rödblå. En lång tid av förnekelse, det vänder snart, sedan ilska, sparka Stille, nya tränare gav ingen effekt. Det som sedan har hänt den senaste månaden skäms jag för. Jag har i och för sig som många andra inte yttrat det för andra men tanken har ändå svävat förbi och tidvis fastnat i medvetandet. Det kanske är bra att de åker ur? Det som är ruttet inifrån måste kapas ner. Ge plats för nya plantor.
Jag har tappat perspektivet. Resonemanget bygger på att man inte bara ska kapa ner trädet, man ska sedan också gräva upp rötterna och fylla hålet med salt. Division 1 södra är för långt ner i jordlagren. Näringen tar slut, på hälleberg kan inga träd växa.
Superettan är en bra serie för omstart. Näringen i form av pengar finns även här liksom ljus i form av publik. Myllan och beskärningen är upp till de där 7.75 tjänsterna på kansliet.
Vid en degradering försvinner både näring och ljus till stor del. Förutsättningarna är avgörande för hur väl de nya trädgårdsmästarna ska lyckas. De gamla lär misslyckas än mer katastrofalt i en sämre miljö, en förändring ser jag som given.
Växjö ligger för närvarande i odlingszon fyra, en degradering placerar plötsligt Växjö och Öster i kanske den sjätte odlingszonen. Trakterna kring siljan i Dalarna befinner sig i just den zonen. Brage håller till i division 1 2008 och i övrigt spelar man hockey och hockey.
Vi ska hänga kvar i superettan. Det är den enda rimliga inställningen inför hotet om det onämnbara. Att påstå att nederlag kan föda framgång är inte bara förnuftsvidrigt utan även fegt och ryggradslöst. Nu är det bara för Östers IF att ta sig ur den situation de satt sig i. När resultatet av den striden är klar vet vi vilka förutsättningar trädgårdsmästarna har våren 2008.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar