söndag 27 maj 2007

En fjortis

Den gamla damen (La vecchia signora) är det italienska smeknamnet på Juventus. Det säger en del om hur folk ser på klubben. Sveriges egen gamla dam är väl Malmö FF, skattetjänstemannen IFK Göteborg och dödgrävaren Kalmar FF.

Vårt skötebarn upplever en stormig tid i livet. Han (jag skriver om herrlaget) vet inte vad han ska göra med sitt liv. Hans liv styrs av olika filosofier olika veckor, månader och år. Identitetsproblem, utseendefixering och ett självförtroende som krossas allt som oftast. Vem är jag? Vart hör jag hemma? Hur ska man bete sig? En ny livsfilosofi. Han ska bli en trygg och harmonisk ung man som bygger sitt beteende på en genomtänkt strategi. Han är ju snyggast, starkast och ... rikast. Det falska självförtroendet tar honom på en rad träffar med tänkbara partners. De ser rakt igenom honom. Utseendet, styrkan och pengarna, inget räddar honom. Flickorna ser igenom honom. Stillestånden när inititiven saknas samlas på hög, gång på gång står han där med samma fundering vid kvart i två dansen:
-Visst dominerade jag förfesten och dansgolvet, men varför får jag ändå inte dansa med de vackra flickorna och än mindre ta med någon hem?
Återkommande fiaskon.

Grabben behöver ett far-son samtal.

Föräldrarna är de som stöttar oavsett vad barnen gör. Ibland behöver kursen rätas upp och klaras ut men så länge barnet försöker och har livsglädje kan föräldern stå ut med det mesta. Det värsta som finns för föräldern är att se sitt barn fara illa och må dåligt.
-Kanske kan en språkresa vara något? Träffa nya vänner och se världen.
Språkresan passar inte in på den unge mannens livsfilosofi. Han klarar sig själv, är snyggast, starkast och rikast i klassen.

Föräldern stöttar livsfilosofin in i det längsta. För den unge mannen är det stödet det viktigaste i livet, när det försvinner försvinner han. Det är ju trots allt föräldrarna som skapat honom. Bara de älskar honom som han är. Trots de usla resultaten i livet och i skolbetygen. En förälder får inte svika.

En del menar att Stig Svensson skapade Öster, skitsnack, vad hade Öster varit om de inte haft någon publik under 60-talet? Ett lag i klass med BK, Norra eller Sandsbro.

Föreningens växte på grund av dess supportrar, föreningen är aldrig mindre än supportrarnas stöd. När supportrarna försvinner, försvinner föreningen. Det är ju supportrarna som skapat den.

Inga kommentarer: