Äntligen

Seriepremiär på Värendsvallen och livet blir plötsligt värt att leva igen. Det finns egentligen bara två årstider, säsong och inte säsong. Säsong är sommar, sol och lycka. Icke säsong är dimma, hällregn och dysterhet.

Idag mööter de rödblå ett Lindome som inte får underskattas, de blev seriesegrare i tvåan förra året och är obesegrade på försäsongen. Många är de paralleller som kan dras till premiären 2000 hemma mot Café Opera, den gången blev det förlust efter en godkänd första halvlek och en bedrövlig andra halvlek.

Café Opera kom också de från serien under, innan matchen trodde alla rödblå, som självklart som vanligt trodde att mästarlaget från 81 sprang ut, att det skulle bli en skrattmatch. Hallå vi möter en Nattklubb?

Det blev godnatt efter att Caféet spelat smart och kontrat sönder ett ungt naivt och riktigt dåligt Öster.

Jag var där, jag var bedrövad, idag vill jag bli glad. När ska klubben i mitt hjärta hitta ödmjukheten? Har den någonsin funnits i klubben? Jag blir livrädd för spelarnas kommentarer till officiella och SMP om att motståndet inte har någon betydelse och att vi ska spela vårt eget spel och så vidare.

Öster med sin i serien överlägsna organisation måste vara det lag som scoutar motståndet bäst, allt annat är tjänstefel. Det är inga motionärer vi ska möta, de är precis lika vältränade som rödblått fast med en större vilja och förhoppningsvis ett mindre kunnande. Låt inte Lindome bli ännu ett av lagen som skräller i premiären av division 1 södra.

För övrigt gjorde checken ett mål och två assist borta mot Ängelholm som CENTRAL MITTFÄLTARE. Kanske borde Jacobsson och Stille få den största skulden för Östers istid? Spelarna, till och med Teever, lyckas rätt bra när de lämnat Växjö.